Ny rapport: Lönebranschen tror på AI –men få har fått in tekniken i vardagen

Tre av fyra tror att AI kan förbättra löneprocesserna. Samtidigt använder mer än hälften inte AI alls i sitt lönearbete. Det visar Koll på lön 2026, en branschrapport om lön- och HR-arbetet på den svenska privatmarknaden.

Lönebranschen står stabilt, men rapporten visar ett tydligt gap mellan förväntningarna på ny teknik och användningen i vardagen. Yrkesstoltheten är hög och processerna fungerar. Samtidigt återstår manuellt arbete och förväntningarna ökar på automation, integrationer och AI-stöd.

Det är några av slutsatserna i branschrapporten Koll på lön som bygger på 708 svar från personer med operativt eller strategiskt ansvar för lönehantering i svenska organisationer med minst 20 anställda. Undersökningen genomfördes av det oberoende undersökningsföretaget Origo Group under april–augusti 2026 genom webbenkät och telefonintervjuer. Resultaten har viktats efter lönesystem och organisationsstorlek.

– Det finns en stark framtidstro i lönebranschen, men också ett tydligt gap mellan vad man vill kunna göra och hur arbetet faktiskt ser ut i dag. AI är ett bra exempel. Intresset är stort, men för många har tekniken ännu inte blivit en naturlig del av det dagliga arbetet, säger Adam Wetterstrand, Product Manager Kontek.

AI har vunnit förtroendet – men ännu inte vardagen

Tre av fyra respondenter tror att AI kan förbättra löneprocesserna. Samtidigt uppger 53 procent att de inte använder AI alls i lönearbetet, och endast 13 procent använder AI i måttlig eller stor omfattning.

Rapporten visar också tydligt vad löneprofessionella vill använda tekniken till. Bland de respondeter som som helt eller delvis tror på AI, vill 85 procent se att AI användas för kontroller, exempelvis för att upptäcka avvikelser, flagga fel och ge stöd kring lagar, regler och kollektivavtal.

Det handlar alltså mindre om att AI ska ersätta lönekompetensen och mer om att förstärka den.

– Lönebranschen efterfrågar inte i första hand AI som tar över jobbet. Man vill ha stöd som gör arbetet säkrare, minskar manuella kontroller och hjälper till att upptäcka avvikelser innan de blir problem, säger Louise Lejtzén, Product Manager Agda PS.

Rapporten visar också

• 95 procent uppger att de har en fungerande löneprocess och 97 procent är nöjda med sitt yrkesval. Samtidigt är omkring tre av fem respondenter i företag med upp till 250 anställda ensamma operativt ansvariga för lönen.
• Den vanligaste öppet angivna utmaningen uppstår före lönekörningen. Sena, felaktiga eller ofullständiga underlag, tidrapporter och attester leder till manuella kontroller, merarbete och tidspress.
• Beredskapen inför lönetransparensdirektivet skiljer sig med organisationsstorleken. Mindre företag har främst ett kunskaps- och startgap, medan större organisationer möter en genomförande- och styrningsutmaning.