Lönetransparensdirektivet handlar inte bara om regler – det handlar om framtidens arbetsliv. När löner och kriterier blir mer öppna ökar förtroendet, kulturen stärks och du visar att ditt företag står för rättvisa och jämställdhet.
Gå direkt till:
Vanliga frågor
Checklista
Vilka möjligheter ger direktivet?
En chans att stärka ditt arbetsgivarvarumärke
Genom att arbeta aktivt med transparens visar du att du tar rättvisa och jämställdhet på allvar. Det stärker ditt varumärke både internt och externt.
Attrahera och behålla talanger
Företag som är öppna med lönestrukturer signalerar modernitet, rättvisa och tydlighet – egenskaper som särskilt yngre generationer förväntar sig och uppskattar.
Bygg tillit och engagemang
När kriterier för lön och utveckling är tydliga ökar förtroendet. Det minskar spekulationer och stärker medarbetarnas engagemang.
Stärk kulturen och ledarskapet
När löner blir mer öppna kommer kultur, värderingar och ledarskap att spela en ännu större roll för att attrahera och behålla kompetens.
Vanliga frågor om lönetransparens
direktivet
Här hittar du svar på de vanligaste frågorna, viktiga datum och tips på hur du kan förvandla kraven till möjligheter.
Vad är lönetransparensdirektivet?
När börjar reglerna gälla?
Gäller det mig som arbetsgivare i Sverige?
Ja. Sverige förbereder redan hur reglerna ska införas. Du behöver följa både dagens svenska krav på årlig lönekartläggning och de nya EU-kraven när de träder i kraft.
Vad måste jag visa i rekryteringen?
Kandidater ska få veta startlön eller löneintervall för en tjänst. Jobbtitlar och annonser behöver vara könsneutrala och objektiva.
Vad kan medarbetare begära att få veta?
Kommer det bli förbjudet att fråga kanditater om deras tidigare lön?
I Sverige pågår just nu lagstiftningsarbetet för att införa direktivet. Förslaget innebär att även svenska arbetsgivare ska omfattas av förbudet, men de slutliga reglerna beslutas först när direktivet är infört i svensk lag senast 1 juni 2026.
Får jag föbjuda att man pratar om lön?
Måste jag ha tydliga kriterier för lönesättning?
Vilka måste rapportera könslönegap – och när?
- 250+ anställda: första rapport 2027, därefter varje år.
- 150–249 anställda: första rapport 2027, därefter vart tredje år.
- 100–149 anställda: första rapport 2031, därefter vart tredje år.
Vad händer om jag har ett oförklarat lönegap på minst 5 %?
Hur hänger detta ihop med svensk lönekartläggning?
Kommer lönekartläggningen kräva analyser av skillnader kopplade till föräldraledighet?
Det är mycket möjligt. Enligt EU:s lönetransparensdirektiv och de svenska utredningsförslagen ska lönekartläggningen vara en central del i insynsreglerna och bidra till rättvisa löner.
I Sverige gäller redan ett skydd mot att missgynna någon som varit föräldraledig enligt Föräldraledighetslagen – arbetsgivare får inte behandla arbetstagare sämre på grund av föräldraledighet.
När direktivet införs i svensk lag kan det bli ett förstärkt krav att vid lönekartläggningen särskilt belysa om frånvaro (t.ex. p.g.a. föräldraledighet) har påverkat löneutveckling eller andra anställningsvillkor på ett diskriminerande sätt.
Få stöd för din lönekartläggningI vår funktion för lönekartläggning kan du säkerställa rättvisa strukturer, enkelt ta fram rapporter och nyckeltal samt ha stöd för gemensam löneanalys. |
Checklista:
Är du redo för lönetransparensdirektivet?
![]() |
Har du könsneutrala kriterier för lön och utveckling? |
![]() |
Inkluderar du löneintervall i rekryteringsprocessen? |
![]() |
Informerar du årligen medarbetare om deras rätt till löneinformation? |
![]() |
Har du rutiner för att snabbt ta fram data om könslönegap och kategorier? |
![]() |
Är du förberedd på att rapportera från 2027 eller 2031 beroende på storlek? |
![]() |
Har du en plan för att hantera gemensam löneanalys vid skillnader? |